sandraCjonsson

Idag fick min älskling somna in. Det hemskaste som någonsin har hänt mig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, hon var och kommer föralltid att vara mitt allt. Men det känns så otroligt jobbigt att inte ha henne här. Att veta att min Älskling är död. Det går inte?! Hon kan inte vara död..
Imorse var du helt levande, du var nära mig hela tiden, men nu är du helt borta..? Det känns hela tiden som om jag hör dig, som om du är här. Sen när jag kommer på att du inte är det, känns det som att mitt hjärta slits i miljarder bitar.
Allt vi gjort tillsammans går inte att göra om, allt är bara minnen..
Jag såg hur du försvann bort ifrån oss, bort ifrån allt. Såg dina sista andetag, såg när din blick försvann någon helt annanstans.. Att lämna dig var så jobbigt, jag ville inte gå därifrån, det skulle vara den absolut sista gången jag träffade dig. Men jag var tvungen, så fruktamsvärt jobbigt..
Smärtan inom mig gör så otroligt ont... Jag kan inte förstå att det här har hänt.. Bara imorse var du ju här? Nu är du helt borta... Allt gick så fort.. Varför kommer du inte och lägger huvudet i mitt knä, varför puttar du inte på mig för att jag ska klappa dig.. Allt är borta, kommer aldrig att hända igen, aldrig mer.. Du var så mycket mer än bara en hund, du var mitt allt Agnes, mitt allt. Det finns ingenting att leva för längre..
Men jag hoppas att du har det bättre i himlen, att du slipper ha ont. Du kan skutta runt på molnen och göra precis vad du vill, jaga katter och kaniner, precis vad du vill..

Jag klarar inte av det här... Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om något som är såhär otroligt tungt och jobbigt... Det finns inget som kan göra det bättre, INGENTING! Det kommer inte bli bra! Hon kan inte bli frisk. Min älskling kommer försvinna ifrån mig och det börjar bli väldigt nära..
Tårarna bara rinner, det finns inget stopp... Varje dag är jobbig, jag tänker på det helatiden... Det som känns lite bra är att jag vet att vi gjorde allt vi kunde, men tyvärr finns det ingenting som kan hjälpa dig längre... Det är så nära nu... Vad ska jag ta mig till sen när du inte finns kvar?
Igår sa mamma att vi borde boka en tid åt henne så vi vet att vi har en om det blir kris... Men att vi kan skjuta fram den om hon skulle vara pigg och så.. men det ser inte så ljust ut...
Orkar inte sitta och plugga och gå i skolan, det finns ingen ork till det. Vill bara låsa in mig och inte komma ut förens det är bra igen..

Jag älskar dig Agnes<3


Tycker att Anton ska ta och komma hem nuu...

Imorgon åker Anton till Thailand i två jävla veckor... Kommer sakna ihjäl mig efter honom... Det var så jobbigt när han följde mig till bussen nu ikväll.. När jag viste att jag inte skulle träffa honom förens om två veckor igen..  Såg när han gick ifrån mig.. Och varför ska du åka just nu? Just när jag behöver dig som mest.. Agnes mår inge bra alls, och det gör knappt att tänka på annat... Snart är det slut, hon kommer snart inte finnas mer... Vad fan ska jag ta mig till då?! Jag är så förvirrad...

<3

Lovet är slut och det känns piss. I måndags när jag vaknade kännde jag att jag verkligen inte skulle orka med skolan... Men duktig som jag är så gick jag ändå;)

Jag hade iaf ett jättebra lov! Första helgen på lovet firade jag Jenny som fyllde 19, Grattis:) Det var fest och jag hade kul tills jag var tvungen att gå hem;)
På måndagen åkte jag till Fridas stuga till onsdag. Det var kul, vi körde skoter, pimplade, åt godis, solade och hade det härligt!
Torsdag gick jag på stan med Frida och sedan åkte jag till åre på fredag morgon till söndag. Bodde i Antons stuga med han, Adam och Måns. Vi badade på holiday varje dag, åkte massa skoter, fotade, kollade på tävling, åt och myste. Jag fick min julklapp av Anton också, ansiktsbehandling:D Det var så skönt, jag somnade till en stund också;) Tack älsklingen<3
Gjorde säkert mer saker men de kommer jag inte ihåg just nu;) Hade ett superhärligt lov iaf, men synd att det var så kort...

I igår skulle jag börja jobba på Kebab house. Eller jag skulle test jobba gratis... Man gör det tre gånger innan man får pengar... Det gick väl bra och så, jag fick lära mig allt och dom var jättesnälla. Men jag kände att jag inte orkar jobba... Skulle egentligen ha jobbat idag med, men jag känner att jag inte klarar det just nu. Med tanke på att Agnes mår dåligt och antagligen inte kommer att finns här med oss så länge till, så kände jag att jag vill vara med henne så mycket som möjligt.. Annars hade jag åkt till skolan på morgonen och direkt åkt och jobbat och kommit hem 21.30 och då finns det ju inte så mycket att göra...
Lite trist att man inte får några extra pengar men jag har ju klarat mig hittills så jag lär ju inte dö. Blir kanske ingen utlandsresa eller kamera men det fixar sig väl någon annan gång. Agnes är ändå viktigare än allt annat för mig.
Hade typ ångest hela natten och drömde bara om jobbet och viste inte om jag skulle fortsätta eller inte. Kändes så jävla jobbigt. Men nu när jag tackat nej blev det en sån lättnad.

Nu ska jag ut och sola på verandan, det är bara 17 grader varmt;)