sandraCjonsson

Jahapp, lovet är snart slut och jag önskar att det var flera veckor kvar.
Lovet har varit bra och jag har hunnit med ganska mycket. Träffade Sofie och vi fotade lite med Anton och Adam, sen åkte jag och Anton till åre. Vi gick upp i en backe o fotade massor, vi va på holiday o badade. Det var riktigt mysigt och härligt att komma hemmifrån lite.
Sen så har jag hunnit gå på bio tre gånger (dom billiga på storsjöoteatern). Har varit till Stina och hälsat på, mycket trevligt att träffa henne, blir inte så ofta..
Jag har tränat Easy flera gånger och gått kurs. Festat och träffat mina vänner gjorde jag också. Kaninvakt till söta Poppis har jag också varit! Sen var jag och Anton, Sofia och mamma på storsjöbadet och badade också. Ganska mycket på en vecka bara.
Jag är nöjd, trots att vi inte kom iväg till bodaborg, det hade gjort lovet perfekt. Men det får bli en annan gång!

Idag har jag verkligen inte gjort nått vettigt, jag och Anton vaknade ett. Sen kollade vi på tv och satt vid datan till tre. Efter de tränade jag Easy och gick en bit med Anton hem. Sen suttit vid datan och lagt in bilder sen lovet. Borde göra teori men det är segt..

Längtar till jul lovet!

Tycker det är på tiden att jag blir frisk nu..
Kameran är bäst och jag är supernöjd! Synd bara att vädret suger så det går inte att fota nått kul.. Kollat på massor av bilder på olika sidor och fått lite inspiration till mitt projektarbete men det blir aldrig lika snyggt som man tänkt sig att det ska bli.

Suttit och segat heladagen, inte gjort något alls. Vill ut och träna Easy men är rädd att vi kommer att blåsa iväg. Antagligen skulle inte jag bli friskare av det heller.. Bäst att hålla sig inne. Måste verkligen göra historia instuderingsfrågor men orkar verkligen inte. Har matteprov imorgon också och jag kan inte.. Såklart har jag inte boken hemma heller så jag kan inte öva heller. Åker nog in imorgon och försöker göra det sen hem och vila igen..

Såg föressten Patrik 1.5 igår, så himla bra! Helt klart värd att se.

Petri, Petri... VARFÖR?? Hoppas verkligen att han kommer tillbaka i nästa program... Juryn vill bara retas lite så dom ska få mer tittare kanske? eller? ;)
Idol suger utan han, han är ju bäst av alla där! Varför förstår dom inte det??

Jag är fortfarande sjuk, det suger också.. Men imorgon kanske jag får min kamera, hoppas hoppas!
Även fast jag är hemma hela dagarna får jag ändå nästan ingenting gjort..
Mamma bakade iaf blåbärspaj idag och sen kom Jenny the mongo hit och kollade på idol med mig, det var trevligt:)

Har varit tillsammans med Anton i 22 månader idag också, tiden går så himla fort!
Snart ska vi fota hela dagarna, du och jag, älskar dig Anton<3

Igår var det fem månader sen Agnes fick somna in.. Hela den här veckan har jag bara tänkt på henne... Tänker på henne alla dagar, men det har varit extra mycket nu. Satt upp bilder på mitt rum på henne, skrivit en text om henne på hemsidan, kollat igenom hennes saker och papper på tävlingar och allt... Saknar henne så otroligt mycket.. Om jag bara kunde få träffa henne en allra sista gång, få krama om henne och säga hur underbar hon var.. Jag kan verkligen inte sluta tänka, varför just du?... Hade hon inte blivit sjuk hade jag haft henne här, hos mig...

HUR kan man inte låta Petri gå vidare? Vist han kanske inte ser ut som en "idol" men vem bryr sig om det?! Det är väl ändå rösten som räknas?
Att inte ens visa när han sjöng idag? Han är ju BÄST! Han skulle kunna bli så känd!
Dom letar efter speciella personer, och det var ju verkligen han! Skulle gärna vilja veta varför dom inte lät han gå vidare. Dom visade det säkert inte på tv bara för att inte alla ska få höra hur fel juryn har!

Jag hoppas att dom kommer på sitt misstag och tar in han igen

Idag är ingen vanlig dag.
Först vaknade jag med ett rött öga och feber. Åkte trots det till skolan och hade svenska. Eller jag satt och pratade med Johanna och Elin hela lektionen. Efter det gick vi på stan för vi har håltimme till 13.00... Vilket suger... Jag åkte iaf hem och vilade.
Tog en prommis med Jenny och vovvarna sedan åkte jag och tränade med hundkul. Det gick så jävla bra och jag har inte slutat att le än. Läs mer på hemsidan.
Kommer hem och kollar på Idol som äger! Kunde inte sluta tänka på en som var med igår, kollade på han på datan igen. Så jävla bra! Man fick en sån chock!

Dagen har trots feber och allt, varit grymt bra!


Days are gone now but i still remember
the way we used to be, you and me
and days are long now, im trying to get along now
and baby cant you see im the one to be
here i am, im walking in the shadows
here i stand now, standing right before you
im waiting for your love for tonight
here i am now, waiting for your charity
im drinking my blues away

Petri the rocker, min idol

Du var hos mig, jag kände det så himla starkt. När ljuset var tänt kände jag verkligen din närhet igen. Du var här. Känslan inom mig var så himla stark. Jag var jätteglad över att du var här, men det var sammtidigt så otroligt jobbigt.. Jag vill ju ha dig med mig som det var förut, jag vill inte att du ska vara borta.
Det gör så fruktansvärt ont. Min allra bästa vän.. Du är så långt borta men samtidigt så nära. Du var så full av liv och vi hade så kul. Tomheten som blev kvar när du lämnade oss går inte att beskriva.. Något väldigt viktigt i mitt liv saknas. Vill till dig..
Vi kämpade och kämpade tills det blev bra. Vi gav aldrig upp.
Aldrig någonsin kommer jag att få någon som dig igen, det finns bara du. Ser din blick framför mig, hur du sakta försvinner mer och mer, bort från oss. Ser när du ligger där helt livlös, och jag måste gå ifrån dig, föralltid. Åhh det gör så ont..
Alla dina saker är kvar. Har inte kunnat ta bort det. Din låda i hallen med alla dina halsband och älskling saker är kvar. Allt, förutom det viktigaste, Du.
Det spelar ingen roll hur mycket jag än gråter, du kommer inte tillbaka igen. Allt är minnen.. Men jag vill ha dig..Vet att du har det bra nu. Men det hade du här med innan du blev sjuk.. Det är så orättivst..
Kan verkligen inte förstå hur någon bara kan försvinna från allt så himla fort och vara någon helt annanstans.

Dagen började med att jag åkte in till skolan och fick veta att vi inte skulle ha någon lektion.. Och vi har bara en lektion idag så jag kunde ha legat hemma och sovit.. Plus att jag och mamma skulle fjällvandra idag efter skolan om det inte regnade men såklart så regnar det! Tänkte ju fota till projektarbetet...
Åker hem och ska fixa med hemsidan, när jag gjort klart allt och ska uppdatera den så går det inte. Emil försöker hjälpa mig men blir bara arg på mig så då börja vi bråka. Sen gjorde jag nått i uppdateringsprogrammet så det vart nå skit så nu är det bara att göra om allt...
Hade bett Emil att bränna ut filmer när jag kom hem så jag kunde se dom idag. När jag va som argast och skulle gå upp och hämta dom så sitter han och spelar sina jävla spel och har inte alls brännt ut någon film till mig. Går ner och tänkte kolla på tv men det var inget alls som var bra så då somnade jag. Och nu sitter jag här igen och måste verkligen plugga men jag orkar verkligen inte. Vill ha godis.

Jag och frida tänkte först gå på bio, men det känndes dyrt. Så vi lånade Step up 2 av Anton, bakade kladdkaka och hade det trevligt. Måste säga att både ettan och tvåan av step up verkligen äger, så himla bra filmer! Man blir så sjukt sugen på att börja dansa! Klart man aldrig skulle bli lika duktiga som dom, men drömma kan man ju alltid göra;)

Hade första foto lektonen idag också, känns som att det kommer bli kul, men svårt.. Han sa att han hade vääldigt höga krav på oss och massa.. Men jag ska göra mitt bästa, gillar ju verkligen foto mer än rörligbild som jag först hade valt, så jag hoppas det blir bra.

Det suger att vi måste gå till halv 5 nästan alla dagar och att vi slutar sent på fredagar... det kommer inte gå bra..

En annan sak som också suger är att jag är pank. Eller jag har lite pengar men jag får inte använda dom. Behöver massor av saker men det går inte. Jag SKA åka utomlands och jag vill köpa en kamera.. Men vi får se hur det blir med det..

Snart är lovet verkligen slut.. Ser inte fram emot skolan alls..Jag förstår inte hur tiden kan gå så himla fort. Känns som om jag inte gjort nått alls i sommar men när jag tänker efter så har jag gjort ganska mycket ändå. Idag kom jag hem från åre, åkte dit igår med Anton och så bodde vi i hans kusins jättefina lägenhet. Vi gick till Antons stuga igår och fotade vattenfall, otroligt vackert var det, jag älskar vattenfall. Kanske fick till någon bild till mitt projektarbete. Var så jobbigt att åka hem idag, skulle lätt ha kunnat stanna mycket längre.  Men kul att åka bort sista dagarna och bara vara och göra vad man vill.
Tog Easy till veterinären idag också, urinvägsinflammation och ögoninflammation, inte så kul.. Plus att hon löper.

Saker jag gjort i sommar förutom att sova, äta, åkt bil, bada och sola, handla
1. jobbat på frösöberget 3 veckor
2. vart i fåker
3. Litsbadet
4. åkt till antons stuga i sundsvall
5. hälsat på carro i kälarne
6. hundvakt
7. härdalsyran
8. vart på storsjöobadet
9. vart på lövsta badet
10. norrfjärden
11. yran
12. jobbat på konsum
13. varit i mörtsjön
14. sett mamma mia på bio
15. festat
16. tältat forsaleden
17. sovet i lekstugan
18. Vart i Tannsjön
19. bakat
20. tränat easy
21. övningskört
22. Varit på dollarstore i Strömsund
23. Vart i åre

Ganska mycket hann jag med ändå, har säkert glömmt saker också. Men helt klart det roligaste var norrfjärden!

jaha.. då var det dags att jobba imorgon igen... ångesten bara växer och växer.. Vad är det för fel på mig? När ska jag någonsin kunna jobba och tycka att det är okej? Jag tycker inte ens att pengarna är lockande att tänka på... Jag är hellre hemma än att åka utomlands om jag slapp jobba... Bara för att mamma och pappa tvingar mig att jobba.. Men pengarna kommer ju ändå vara slut på en gång när jag får dom, då är man ju lika pank som innan igen. Alltså lika bra att vara pank helatiden och slippa ångesten.
Fast har redan jobbat 5 av 10 dagar så jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Men när jag jobbade på frösöberget tre veckor efter skolan slutat gick det jättebra. Men då fick vi vara ute och jag kände några..

Ikväll träffade jag mongo jenny och mongo jennifer, mycker trevligt:) Vi skulle kolla på titanic men då blinkade det på tvn och ljudet var sepe, då skulle vi kolla på en dvd men de funkade inte heller så det slutade med att vi kollade på tv och åt vindruvor, choklad, bilar och drack te. Lyckad kväll med berge tjejerna:)

Jag skriver bara deperimerade inlägg, men jag har faktiskt kul ibland också även om det inte ser ut så här!
Men här kommer iaf ett till deperimerat inlägg för ovanlighetens skull.

Idag är det tre månader sedan vi fick låta Agnes somna in. Det gör lika ont i mig varje gång jag tänker på det.. Jag saknar henne lika mycket som jag gjorde i början.. Tänk om jag kunde få träffa henne, bara en gång till.. Jag är iaf glad att jag hann säga hejdå till henne.. Fast det känns ändå som om jag inte fick göra det tillräckligt.. Men det var det jobbigast jag har gjort i hela mitt liv... Säga hejdå till den dom betyder mest i hela världen och veta att det är över.. När man såg att hon började försvinna, tiden bara flög iväg så fort. Helt plötsligt var du bara borta... Man såg i dina ögon att du inte var där, din kropp var som tom... åhh.. Tänk om du bara kunde komma tillbaka.. Hoppas verkligen att du har det så bra som det bara går och att vi ses sen.
Älskar dig mest av allt, du kommer föralltid att vara den bästa<3

Ännu mer tråkigt, fast absolut inte lika jobbigt som det innan, det går inte att gemföra med nått.
Jag började att jobba idag, på konsum. Jag skulle bara öva så jag började halv 8 och slutade 11. Men sen sa hon att jag skulle öva imorgon och på fredag också, men då skulle jag jobba halv 8 till 3!! Fy fan, jag hade inte räknat med att behöva jobba mer än dom sagt, jag skulle jobba efter yran i två veckor och det var jag med på. Men inte att jag ska börja redan nu! Och lilla jag som aldrig kan säga nej... åååååh... Men men lite pengar behävs väl eftersom jag bara har 14 kronor på mitt kort...

Laban åkte hem idag efter att ha varit här i typ 10 dagar. Har varit väldigt jobbigt för han är inte lugn en ända minut, men det har också varit kul, för Easy och han kom så himla bra överrens, dom hade så kul tillsammans. Så lite sorgligt vart det när han skulle åka. Men jag lär ju träffa han snart igen:)

En bra sak är att jag och min familj ska åka till norrfjärden på fredag när jag slutat. Ska bli så himla skönt att åka bort ett tag. Jag har längtat så mycket efter att få åka dit så det ska bli jättekul! Ännu roligare att Easy kunde följa med också:)

Snart är det yran också, längtar så mycket! Jag och Frida beställde biljetter idag! Hoppas verkligen att det blir superkul!

Lite härifrån eller ganska mycket.

Jag hänger inte med alls... Vad vill jag, vad vill du? Kan inte någon bara tala om för mig vad jag ska ta mig till? vad ska jag göra? Måste allt hänga på mig? Varför?! Varför ska allt vara så himla svårt för? ÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHHHHHHH

Igår kom jag, Frida, Anton, Adam och Easy hem från Sundsvall efter att ha varit där sen i onsdags. Det var trevligt trots att det bara var fint väder en dag. Ett dopp i vattnet blev det för mig iaf:) En av dagarna åkte vi till stan och handlade upp mina sista pengar så nu vet jag inte riktigt hur det här ska gå. Nya ondiga saker köpte jag iaf. Kul att handla tycker jag! Tack för den resan:)

Tråkigare blev det när jag kom hem. Sofia säger att Sixten är död.. Kände på mig att han inte skulle klara sig eftersom han var dålig sen i tisdags... Han ville inte äta eller nått, men mamma fick i han lite vatten iaf när jag var borta. Innan vi åkte i onsdags satt jag med honom i min famn jättelänge, jag kände att det var sista gången jag skulle få träffa han, och så blev det...
Var jättejobbigt att åka, men jag gjorde det ändå.
Lilla Sixten... Finare kanin får man leta länge efter. Hoppas att du träffar Smulan och alla andra uppe i himmlen nu och att du kan skutta runt som du vill.
Älskar dig gubben och tänker på dig, Vila i frid<3<3


Varför ska alla dö för? Jag orkar inte mer nu... Kan inte nått gå bra? Vill bara härifrån och skita i allt...

Igår var jag och Anton ute i skogen. Vi gick till stället där bilden på Agnes och mig är tagen och jag kände hur jag fick en klump i magen.. Vi gick där vi spårat och haft kul, vi gick där det alltid var du och jag, förut... Jag minns det så himla väl..
Imorgon är det en månad sedan du somnade in... En lång och otroligt jobbig månad.. Men ändå känns som om det var igår jag hade dig här hos mig.. Saknar dig så himla mycket och det gör så ont i mig.. Jag skulle kunna göra exakt vad som helst bara jag fick tillbaka dig...
Hela tiden känner jag att det är någonting i mig som saknas... Saknar allt vi gjorde tillsammans... Ibland helt plötsligt blir jag jätteledsen och ibland bilr jag jättearg för jag vet inte vad jag ska ta mig till.. Varför just du Agnes? Vad hade du gjort för fel?
Spelar ingen roll hur mycket jag gråter så kommer du inte tillbaka... Spelar ingen roll att det ibland känns som om saknaden efter dig skulle kunna bryta ner mig totalt, du kommer ändå inte att komma tillbaka...

Tänk hur du var när du först kom till oss.. Du var två år och galen.. Du kunde absolut ingenting mer än att stå fint på utställningar. Jag lärde dig så mycket och du lärde mig så himla mycket.. Vi kom till och med ut på tävlingar och fast än att det tog flera år innan du kunde ens stanna på banan med mig utan att sticka till andra hundar så gav jag inte upp.
Du blev klubbmästare i agility, lite tur hade vi. Men du kom till klass två i agilityn vilket jag och många fler inte trode skulle hända. Vi tävlade lydnad och du var så duktig hemma men på tävlingen hade vi så otur med vädret, du hatade regn och slask. Inte konstigt att du inte ville sitta i det. Det skulle ju inte jag heller göra!
Ett tricks jag ville att du skulle kunna var att gå runt mig baklänges, det tog huur lång tid som helt innan du ens förstod vad det var jag menade. Efter nästan ett år eller mer, kunde du det! Jag gav inte upp, jag ville verkligen att du skulle kunna det. Sista dagarna i ditt liv gjorde du det utan att jag ens behövde visa dig. Jag var så stolt över dig Agnes. Du var så himla duktig.  Allting tog lång tid att lära dig, men vi hade så kul medans vi trände. Du var så tjurig men det var jag också. Aldrig kommer jag att få en hund som dig igen, du var så speciell.
Älskar dig vännen och jag hoppas att du har det underbart bra nu, vi tänker på dig hela dagarna<3

Kom tillbaka... Det är helt sjukt vad ont det gör när man saknar någon och vet att man kanske aldrig kan träffas igen... Önskar att du var här hos mig, min lilla pigga och glada Agnes.. Varför just du?!

Älskar dig Agnes, kommer alltid att göra det...  Du kommer alltid att vara den bästa<3

Fick veta att Jennys farfar dog inatt.. Så himla hemskt.. Varför ska sånt här behöva hända? måste man dö? Det är så otroligt jobbigt att mista någon som man älskar så mycket att det inte ens finns ord..
Två veckor idag sen min Agnes fick lämna oss.. Det känns som om det bara bli jobbigare och jobbigare... Jag kan fortfarande inte förstå att hon är borta... Men jag saknar henne så det känns som om mitt hjärta håller på att spricka.. Vill hålla om dig, ha dig här vid mig, men det kommer aldrig hända, kanske i himmelen, jag hoppas det!
Ser fortfarande framför mig när du ligger där på båren, hur du försvann mer och mer... Sista gången jag såg dig, min älskling.. ååh varför ska det behöva vara så jobbigt? Jag tycker så synd om dig Jenny.. Finns alltid här för dig det vet du, han har det jättebra där han är nu.

Idag fick min älskling somna in. Det hemskaste som någonsin har hänt mig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, hon var och kommer föralltid att vara mitt allt. Men det känns så otroligt jobbigt att inte ha henne här. Att veta att min Älskling är död. Det går inte?! Hon kan inte vara död..
Imorse var du helt levande, du var nära mig hela tiden, men nu är du helt borta..? Det känns hela tiden som om jag hör dig, som om du är här. Sen när jag kommer på att du inte är det, känns det som att mitt hjärta slits i miljarder bitar.
Allt vi gjort tillsammans går inte att göra om, allt är bara minnen..
Jag såg hur du försvann bort ifrån oss, bort ifrån allt. Såg dina sista andetag, såg när din blick försvann någon helt annanstans.. Att lämna dig var så jobbigt, jag ville inte gå därifrån, det skulle vara den absolut sista gången jag träffade dig. Men jag var tvungen, så fruktamsvärt jobbigt..
Smärtan inom mig gör så otroligt ont... Jag kan inte förstå att det här har hänt.. Bara imorse var du ju här? Nu är du helt borta... Allt gick så fort.. Varför kommer du inte och lägger huvudet i mitt knä, varför puttar du inte på mig för att jag ska klappa dig.. Allt är borta, kommer aldrig att hända igen, aldrig mer.. Du var så mycket mer än bara en hund, du var mitt allt Agnes, mitt allt. Det finns ingenting att leva för längre..
Men jag hoppas att du har det bättre i himlen, att du slipper ha ont. Du kan skutta runt på molnen och göra precis vad du vill, jaga katter och kaniner, precis vad du vill..

Jag klarar inte av det här... Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om något som är såhär otroligt tungt och jobbigt... Det finns inget som kan göra det bättre, INGENTING! Det kommer inte bli bra! Hon kan inte bli frisk. Min älskling kommer försvinna ifrån mig och det börjar bli väldigt nära..
Tårarna bara rinner, det finns inget stopp... Varje dag är jobbig, jag tänker på det helatiden... Det som känns lite bra är att jag vet att vi gjorde allt vi kunde, men tyvärr finns det ingenting som kan hjälpa dig längre... Det är så nära nu... Vad ska jag ta mig till sen när du inte finns kvar?
Igår sa mamma att vi borde boka en tid åt henne så vi vet att vi har en om det blir kris... Men att vi kan skjuta fram den om hon skulle vara pigg och så.. men det ser inte så ljust ut...
Orkar inte sitta och plugga och gå i skolan, det finns ingen ork till det. Vill bara låsa in mig och inte komma ut förens det är bra igen..

Jag älskar dig Agnes<3


Tycker att Anton ska ta och komma hem nuu...

Imorgon åker Anton till Thailand i två jävla veckor... Kommer sakna ihjäl mig efter honom... Det var så jobbigt när han följde mig till bussen nu ikväll.. När jag viste att jag inte skulle träffa honom förens om två veckor igen..  Såg när han gick ifrån mig.. Och varför ska du åka just nu? Just när jag behöver dig som mest.. Agnes mår inge bra alls, och det gör knappt att tänka på annat... Snart är det slut, hon kommer snart inte finnas mer... Vad fan ska jag ta mig till då?! Jag är så förvirrad...

<3